well, in my case, that's not true. but the journey was pretty ok tho.Jag kanske ska berätta om min resa till Amerikat. Familjen steg upp klockan 3 på morgonen för att ta sig till landvetter klockan 4. Mitt flyg åkte från Göteborg 6.50 till Berlin och sedan från Berlin till JFK, N.Y och sedan till San Diego.
Resan var....lång. Jag har aldrig flugit så långt innan och tänkte inte så mycket på det. När jag satt på Landvetter kom jag på hur roligt jag tycker det är att vara ute och resa ensam och funderade på varför jag inte gjorde det oftare? Dock i Berlin vis Security Check kom jag på nackdelarna med att resa med lågpris flyg.
Vid Customs controll trodde jag att mitt tålamod skulle tryta. Kön var inte av denna värld och jag trodde att jag skulle missa mitt plan. Vi rörde oss ca 2 meter på en kvart. Jag försökte räkna ut om jag skulle hinna eller ej. Efter en halvtimma bad jag några tyskar att passa min köplats medan jag gick och frågade om jag behövde stå bland "visitors" eftersom jag hade visum. Tack och lov så fick jag gå till en annan kö med 2 personer framför mig.
Mannen som kollade mitt visum var en butter liten man. Han ställde frågor om mina studier och ifrågasatte varför jag var i USA. Jag svarade glatt att jag inte kunde läsa dessa kurser i Sverige. Fingeravtrycks togs och jag sprang vidare för att hämta ut mitt bagage. Jag sprang bokstavligen på min väska. Helt plötsligt så såg jag den bara framför mig. In med väskan på nästa rullband och upp på 3e våningen för att fixa boarding card. I denna stund var jag väldigt trött, svettig, jet-laggad, yr, gått igenom 2 security controlls, suttit och väntat, stått och väntat så jag fattade inte apparaterna som jag skulle checka in vid. Tack och lov uppenbarades sig en underbar kvinna som kallade mig sweetie och hjälpte mig med hela proceduren och skylde på systemet och inte på att jag var trögfattad. Hon gjorde min dag.
Sedan var det den 3 security controll för att komma iväg till San Diego. Inte konstigare än vanligt förutom att jag fick ta av mig skorna. Sedan gick jag och köpte mig lite grönsaker och frukt som snacks innan jag hoppade på 3e och sista planet. Dock kom vi inte iväg förrän 1h senare eftersom det var 30 plan innan oss som köade för att få flyga iväg (take off, menar jag. Kommer inte på den svenska orden för det). Detta gjorde att jag landade i San Diego ca 45 min senare, men tur nog hade min värdfamilj kollat upp flygtiderna så att inte mamman hade fått stå och vänta.
Anekdoter:
Resan var....lång. Jag har aldrig flugit så långt innan och tänkte inte så mycket på det. När jag satt på Landvetter kom jag på hur roligt jag tycker det är att vara ute och resa ensam och funderade på varför jag inte gjorde det oftare? Dock i Berlin vis Security Check kom jag på nackdelarna med att resa med lågpris flyg.Efter 10 timmars flyg till JFK kom jag på att min rumpa är känslig för mycket stilla sittande.
Vid Customs controll trodde jag att mitt tålamod skulle tryta. Kön var inte av denna värld och jag trodde att jag skulle missa mitt plan. Vi rörde oss ca 2 meter på en kvart. Jag försökte räkna ut om jag skulle hinna eller ej. Efter en halvtimma bad jag några tyskar att passa min köplats medan jag gick och frågade om jag behövde stå bland "visitors" eftersom jag hade visum. Tack och lov så fick jag gå till en annan kö med 2 personer framför mig.
Mannen som kollade mitt visum var en butter liten man. Han ställde frågor om mina studier och ifrågasatte varför jag var i USA. Jag svarade glatt att jag inte kunde läsa dessa kurser i Sverige. Fingeravtrycks togs och jag sprang vidare för att hämta ut mitt bagage. Jag sprang bokstavligen på min väska. Helt plötsligt så såg jag den bara framför mig. In med väskan på nästa rullband och upp på 3e våningen för att fixa boarding card. I denna stund var jag väldigt trött, svettig, jet-laggad, yr, gått igenom 2 security controlls, suttit och väntat, stått och väntat så jag fattade inte apparaterna som jag skulle checka in vid. Tack och lov uppenbarades sig en underbar kvinna som kallade mig sweetie och hjälpte mig med hela proceduren och skylde på systemet och inte på att jag var trögfattad. Hon gjorde min dag.
Sedan var det den 3 security controll för att komma iväg till San Diego. Inte konstigare än vanligt förutom att jag fick ta av mig skorna. Sedan gick jag och köpte mig lite grönsaker och frukt som snacks innan jag hoppade på 3e och sista planet. Dock kom vi inte iväg förrän 1h senare eftersom det var 30 plan innan oss som köade för att få flyga iväg (take off, menar jag. Kommer inte på den svenska orden för det). Detta gjorde att jag landade i San Diego ca 45 min senare, men tur nog hade min värdfamilj kollat upp flygtiderna så att inte mamman hade fått stå och vänta.
Anekdoter:
- satt bredvid en kanadensare på flyget till NY. Trevlig snubbe förutom att han trodde jag var en High Schooler (gymnasist). Riktigt SÅ UNG ser jag faktiskt inte ut.
- underhållningen på planet till NY var Cheers, Vänner, Monte Carlo, Midnatt i Paris, Fyra Bröllop och en Begravning. Sov under alla tv-serier/filmer och kunde därför inte hänga med i handligen.
- personalen på billighetsflyg på flygplatserna suger. Personalen på planet var dock toppen! Åt och drack konstant.
- min nackkudde kunde användas som sittring när min rumpa sa emot.
Woohoo! Så nu är du framme? Härligt! Hur lång tid tog alltså resorna (bara flyandet) samt väntandet totalt?
SvaraRaderaÄntligen framme, tog runt 26h totalt inkl. väntande.
SvaraRadera