...trafiken.
Ja, ni såg rätt. Och nej, jag har inte blivit tokig. Men det är något som jag tycker är signifikant med Seoul.
Detta var något som jag såg varje dag i Sinchon, vid Uplex utgången. Bilar som stod mitt på övergångsstället medan det slog om till grönt för fotgängare och ingen brydde sig över huvud taget om detta. Alla fortsatte gå över utan att ens lägga märke till bilisterna.
Att åka buss i Seoul skiljer sig från att åka tunnelbana. Jag älskar tunnelbanan eftersom den är så effektiv, snabb och går med jämna mellanrum. Jag åkte buss för första gången 2 dagar innan min hemresa, vilket kanske var tur. Det var lite en nära döden upplevelse. Som ni själva kan se på bilden, skräcken i mitt ansikte. Ren och skär fruktan för livet. Busschaufförerna har en speciell stil att köra vilket gör att man sitter och håller hårt i något medan man ber en tyst bön till Gud, Mohammad, Buddah, Yoo Jae Suk eller vad man nu tror på. Att åka både buss och tunnelbana är några av mina finaste minnen från Seoul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar